lördag 4 augusti 2018

Våran gård

Det ser ut som jag inte är i Sverige när jag tittar ut på vår gård. Så många svarta slöjbeklädda personer, så många mörka barn.  Jag har observerat en pappa som ofta är ute och leker med sina två små pojkar. Den store har en cykel och den lille vill också cykla. Pappan verkar så gullig när han försöker lösa detta problem. Igår fick jag tillfälle att prata med dem när jag kom från affären. Han kommer från Eritrea och har varit här i 16 år. Han städar på Överby och Willys. Hans fru kommer från Sudan där mannen tydligen också levat. De har precis fått ett barn till, en liten flicka. Vi pratar lite om Sudan. Ett så vackert och rikt land det kunde varit om inte en del roffat åt sig så mycket de kan och på så vis startat alla dessa krig. Människor blir förstörda när de i unga år ser orättvisor och tror att lösningen är vapen. Det finns inga segrare i krig säger han. Vi pratar vidare om det ena och andra. Han verkar vara en så fin man. Jag blir lite upplyft av sådana här möten. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar