Bokmässa

Min syster har berättat om när Richard såg Björn Hellberg sitta vid ett bord för att signera sina böcker. Ingen brydde sig. Alla gick bara förbi. Han tyckte så synd om Björn att han bara måste köpa en bok.
Nu på bokmässan var Björn där. Ingen folkstorm här heller precis. Men det var fler som fick sitta utan kunder och precis som Richard känner jag för dem men så långt som bokköp gick det inte. Martina Haag och Jonas Gardell tillhörde dem som hade stor publik.
Tyckte för övrigt att bokmässan var en sömnig historia som kändes som en repris på sig själv från föregående år. Det här var min sista.

Mifforadio

Varje lördag sänder Mifforadio tidigt på morgonen. Tror inte det är så många i min bekantskapskrets som känner till detta  program men eftersom vi ofta är på väg till orientering vid denna tidpunkt är vi stadiga lyssnare. Jag tycker det är mysigt med de spontana kommentarerna från programledarna med Nancy i spetsen. De har ofta bra musik mellan inslagen. De har olika teman varje vecka och ringer upp olika människor för intervjuer. Nu i lördags var temat katastrofer och bland annat intervjuades en frivilligbrandman från en liten ort som var svårt hotad av flera skogsbränder runt om. Det var en så äkta och fin berättelse från honom. Dels hur hans by var hotad men framförallt hur människor ställde upp. Det kom helikoptrar från andra delar av Sverige och Norge för att kompletteras av brandmän från Polen, brandflyg från Spanien och Frankrike. Det kom också elitförband från Frankrike som var specialiserade på den här typen av katastrofer. Han berättade hur detta utvecklat honom själv. Dels att han förstått hur viktig den europeiska tanken är att man hjälper varandra, Dels hur människor ställer upp när det verkligen gäller men också hur han själv utvecklats från att vara lite blyg och tillbakadragen till att nu kunna ställa sig inför stora åhörarskaror och berätta om händelsen. Det kändes så äkta och fint att lyssna på honom. Så glad och berörd jag blir av den här typen av berättelser. Har ju inget med mifforadio att göra egentligen men det var där jag hörde det. 

Historia

Jag tycker vi lever i ett fantastiskt land i en fantastisk tid. För hundra år sedan var det svält på många ställen i Sverige. Folk dog i många sjukdomar. Det fanns inga sociala skyddsverk. Jämlikt var det då rakt inte. 1918 röstades ett förslag om kvinnlig rösträtt ner i riksdagen. En högerpolitiker är citerad i en tidning. ” Det vore en stor olycka om riket skulle utlämnas till feminismen. Vanliga bondhustrur har inte tid med politik, gå på möten, lyssna på föredrag eller läsa tidningen. Tror man det verkligen skulle kunna ske utan att hemmet fick lida.” Finland fick kvinnlig rösträtt redan 1906. 1919 röstades det igen och då fick alla svenska medborgare rätt att rösta. Första valet efter det var 1921. Jag undrar om min mormor gick och röstade då? Jag tänker på så många som har kämpat för att vi skall nå dit vi har kommit nu. Jag tänker också på att det verkligen inte är jämlikt i hela världen. När jag möter TV bilder om nationalister som vill tillbaka till gammal tid och vill ta bort tex rätt till abort blir jag lite skrämd. Har de ingen historiebild klar för sig ? 

Väder

Tänk att det skall bli en sådan storm ikväll. Just nu på morgonen är det alldeles lugnt. Natt-DM som skulle gå i Skene ikväll är inställt. I morgon skall vi springa i Säve. Jag tänker tillbaka till stormen Gudrun. Martin var hos oss i Vänersborg och tog tåget till skolan i Karlskrona. De fastnade i skogen i Småland någonstans. Träd låg som plockepinn. Kommer vi att mötas av ett sådant elände i morgon? Svårt att tänka sig just nu när det verkligen är lugnet före stormen.
Det blir ju ofta så att man tittar på väder appen. Jag brukar låta orter jag besökt ligga kvar. För ett och etthalvt år sedan var jag i Marrakech. Det var närmare 40 grader där då. Vad värre är är att det inte regnat en droppe sedan dess som jag sett. Hur klarar de sin vattenförsörjning? En så stor stad med alla sina toaletter och duschar. Vi hör ju hur det låter här i Sverige efter en varm sommar. 

Tatueringar

Det finns en del fina taturingar men så finns det rätt många i mina ögon väldigt fula också. Folk gör ju naturligtvis som man vill utan att jag skall bry mig om det. Vad har jag med det att göra. Det är naturligtvis upp till var och en att göra och uttrycka sig som man vill. Min fundering är om det är tillåtit att ställa frågor om dessa val? Han som tatuerat in No more lies under hela underarmen i butiken. Vill han att jag skall fråga om det? Om inte är det till som en påminnare till sig själv? När jag var ett serviceställe för en grej blev jag mottagen av en jättegullig ung kille. Han var väldigt tatuerad på sina armar och när jag kom närmare såg jag att han hade tatueringar på halsen. På ena sidan en röd sak som efter en kyss och på andra sidan en stor grön diamant.  Jag kom alldeles av mig. Var detta riktiga tatueringar ? Jag visste knappt vad jag skulle fråga då jag blev så absorberad av dessa ting. Nu har det gått flera dagar och jag undrar fortfarande. Men killen var fantastisk och jag fick bästa service och det var ju det jag var ute efter. Allt annat kan jag ju bara skita i. 

Symaskin

När vi flyttade för många år sedan försvann min symaskin! Min mor sydde mycket i sin dag och även jag sydde en del i unga år men jag gillade det inte egentligen och resultatet blev nog inte så bra. Så det blev inte så att jag införskaffade någon ny maskin utan tog med det som skulle lagas till min mor när maskinen försvann. En flykting som kom till Restad hade sytt en del och saknade symaskin. Jag bestämde mig då för att köpa en ny maskin och låta henne disponera den så länge hon var kvar här i Vänersborg. Vi gick till symaskinsaffären och där fanns  en ny modell som skulle introduceras på marknaden till ett mycket fördelaktigt pris. Det var en del nya funktioner däribland hur man trär nålen. Efter ett år var det dags för flyktingen som fått uppehållstillstånd att kommunplaceras. Jag fick tillbaka min symaskin. Det var bra för min mors hade tjänat ut och det är ju alltid saker som skall lagas. MEN vilket motstånd jag mötte i mig själv att sätta mig ner och lära mig hur den fungerar. Instruktionsbok på nätet med alla detaljer. Nu fanns det på min bucketlist som en riktig ”surdeg”. Ett minne från min arbetstid flaschade förbi. Där fanns det ”surdegar” ibland. I min egen korg men också bland anställda. Tråkiga utredningar, ärende man inte riktigt visste hur man skulle hantera osv. Det kom alltid något emellan och man hade inte tid. Också den sköna känslan när en surdeg var avklarad.
Så gjorde jag en lång reva i mina nya orienteringsbyxor och surdegen bara jäste. Suck. Men nu är det gjort. Jag har satt in en ny rulle, trätt nålen och lagat mina byxor. Så skönt.  Jag väntar med att lära mig fler funktioner tills jag behöver dem. Så gott att korta bucketlistan.

Klokord från min gamla anteckningsbok
Optimisten sadlar livet och rider iväg. 

Bokdoft

Du måste lära av historien för att förstå samtiden sägs det. Därför försöker jag läsa klassiker emellanåt. Aldous Huxleys Du sköna värld som utkom 1932 står näst på tur. Här kan jag i ett förord som skrevs 15 år efter bokens utgivande läsa om vad författaren tror om atomkraft och skilsmässor. Intressant.

När jag tågar iväg till biblioteket för att låna en gammal bok kan det hända att jag hittar den i arkivet i källaren. Lycka att ha ärende dit. Stora rullskåp och här luktar det som det gjorde på biblioteket i min ungdom. Undrar vad det är för doft i gamla böcker? Jag letar långsamt för att insupa doft och atmosfär. Det sägs att doftsinnet är det starkaste sinnet och jag bara njuter.

Klokord från min gamla anteckningsbok
Vikten av att ta sig en FUNDERINGSPROMENAD skall inte underskattas. X

Spinning

Många orienterare har GPS klocka när de springer. Den mäter det mesta och analys görs efter loppet. Jag tycker det är mycket bra med barnbarnen. Här kan man verkligen se vad för typ av fel de gör osv. Det är dock inte så att jag personligen känner behov av en sådan klocka. Jag vet vad för fel jag gjort och det är mycket sällan jag inte alls vet var jag varit och hur nära kontrollen jag var när jag bommade även om det händer.
När jag går på spinning är det annorlunda då vill jag ha pulsband. Det är en jättebra mätare och gör så jag verkligen tar i när så är fallet men också att jag låter pulsen gå ner mellan topparna. Jag har märkt att ibland tror jag att jag jobbar hårt men ser att inte pulsen går upp och tar då i lite extra och får önskad pulshöjning. Sist var det bara sju av oss tjugofem spinnare som valt att ta pulsband. Jag undrar verkligen varför inte fler tar band. Upplever någon det som tävling och det vet jag att en del är allergiska mot. Men det är ju bara tävling mot sig själv? Jag får nog fortsätta undra....

Klokord från min gamla anteckningsbok
Håll fast vid livets glädjeämnen innan de förs bort av tidens strömvirvlar 

Maja Lundgren

Jag skriver upp på en lista böcker jag vill läsa. Där har länge stått Maja Lundgrens bok Pompeji som jag då och då stöter på i olika sammanhang. Den finns inte som ljudbok. Den finns inte heller som bok på biblioteket. Bara som e-bok. Jag är inte så förtjust i att läsa böcker på paddan och jag vill inte utsätta mig för biblitokariens trötta blick när det handlar om fjärrlån. Det är något de inte gillar har jag med största tydlighet förstått.  Så det blev så att jag lånade en annan bok av Maja. Myggor och tigrar. Det är en dokumentär bok som handlar om en tid i författarens liv. I början handlade det om kultureliten i Stockholm för att sedan gå över till när hon bor i Neapel i Comorrans distrikt under en längre tid. Här känner jag riktigt att jag är med bland sopor och skumma karlar ofta på vespa. Men den är för lång. Det blir tjatigt. Bocken kom ut 2007 och jag hade lagt ifrån mig boken som helt osannolik om inte meetoo uppmärksammat om hur männen beter sig i dessa kretsar. Bland annat skriver hon om kulturprofilen i Svenska Akademin så här. ...denne erotikens Groucho Marx, Jean-Claude heter han, har ett förtjusande finurligt drag som gör att en del intelligenta kvinnor tycks ha överseende med att han tafsar.
Hon beskriver även Björn Ranelid när de skall på gemensam författarafton. Han har fått sviten på hotellet som är stor och rymlig med två badrum! Själv har hon bara fått ett liten kyffe. Hela kvällen återkommer han till sitt fina rum och så glad och imponerad han är över detta rum. Det far en tanke att de  har gett detta rum till honom för han är man. Hon avfärdar dock det med att hortellets personal säkert kände på sig hur glad han skulle bli och därmed göra reklam för hotellet..
Jag tycker boken är lite för bitter och visserligen har Maja självdistans och beskriver sig narcisstiskt men det blir lite för mycket. Sedan är det alla svåra ord. Jag brukar alltid slå upp ord jag hittar i texter och skriva ner dem och en förklaring. Från denna bok skrev jag upp hela 15 ord. Ressentiment, megalomani, kanoniserad, panegyrik, blamant är några exempel på ord jag nu skall försöka lära mig.
Dessa 500 sidor blev en seg historia men jag fick en del goa skratt på bekostnad av vissa kändisar.

Hundar

Väldigt vad det har blivit populärt att ha hund. Många i mitt kvarter. Jag möter en av grannarna i trappuppgången bredvid. Det är några år sedan hon hade en liten livlig hoppande hund. Nu ser han gammal och grå ut. Viftar lite lojt på svansen när jag böjer mig ner för att klappa. Hon jobbar heltid i Uddevalla och går upp tidigt för att hinna lämna hunden hos en väninna varje dag. Det är en stor hund som behöver ordentlig kvällspromenad varje dag. Vilket pass! Några andra hundar som verkligen får motion är en kvinna i huset mitt över gatan. Hon är ofta ute med sina fyra hundar. Tidig morgon och sen kväll. Ibland mitt i natten. Jag vet det för det är små tempelhundar som skäller infernaliskt. En kör av bjäfs och så hör jag matte skrika: Tyst säger jag. Inget som hundarna bryr sig om. Lasse och jag brukar skratta åt oväsendet varje dag.
Jag har läst att man hade (har?)  dessa hundar på templen. De är snabba att skälla och varnar på så vis innevånarna och påkallar hjälp från de större vakthundarna som inte har så bra hörsel.
 Det verkar som saker på H inget är för mig. Hund, Husbil, Husvagn

Cirkus

Viola berättar att hon gick i samma klass som Diana vars far ägde cirkusen Brazil Jack. Hon visste att Diana drev cirkusen vidare tillsammans med sin bror Trolle. När nu Brazil Jack kom till Vänersborg sökte hon upp cirkusen där hon stötte på Trolle. Det var en bruten man. Det nya kravet om att cirkusar inte får ha djur har slagit hårt mot näringen. Det är nog sista året säger han. Diana har redan lämnat cirkusen. Idag på veteranorienteringen möter jag Marianne från Ullared. Jag vet att hon är revisor för Cirkus Maximum. Jag frågar om cirkusen och får reda på att de inte har gett några föreställningar iår. Utan djur är det svårt. Folk vill ha detta och är inte beredda att betala de priser de måste ta ut om inte djuren finns med. Ägaren har sålt djuren till en cirkus i Tyskland.
Min personliga reflexion kring detta är att en tradition går i graven. Jag tror också att man måste vara rädd om sina djur för att över huvud taget få in dem i manegen och på så vis är aktivisternas kämpande inte relevant.. Fast samtidigt är det väl inte den bästa miljö för anställda osv. Hårt och slitsamt och säkert massa svarta pengar. Inte den renaste bensinen i tankarna på alla fordon. Jag tycker det är mycket tråkigt att cirkusen försvinner i sin nuvarande form. Men kanske är det så att tiden sprungit ikapp. Jag sänder en tanke till tjurfäkning som börjar förbjudas på allt fler ställen i Spanien. Snacka om djurplågeri men här finns ett stort motstånd från folket med hänvisning om att det alltid funnits och är tradition.

Extra semestervecka

Lasse och jag tittar förvånat på varandra när vi hör Stefan Löven presentera en extra vecka för föräldrar att, som vi förstår, tas ut vid stängningsdag på dagis och skola och dessutom upp till 16 års ålder. Det kan ju inte gälla Jonas och Emelie som själva är lärare och vid dessa tillfällen skall planera eller vad de gör. Dessutom klarar sig Liam 12 och Gabriel 10 bra själva hemma när dessa dagar inträffar. Vi har visserligen passat Alvin och Lova sådana här dagar men vi har inte känslan att det beror på att föräldrarna inte har möjlighet att plocka ut dagar utan att de behövs på sina jobb. Och mycket riktigt när jag möter Martin bara suckar han. Vi har fullt sjå att ta ut de föräldradagar vi har rätt till. Det finns ju alltid övertid att ta av. Vad vi vill ha är mindre barngrupper på dagis och fler lärare i klassrummet. Detta valfläsk var märkligt.

Klokord från min anteckningsbok
Jag förstår inte hur jag skall tänka för att detta skall bli logiskt

Ljung

Ljungen blommar så vackert. Men det är något i mig som hindrar min hand att plocka några kvistar. Om man tar in ljung kommer något hemskt att hända susar i mitt huvud. Jag möter Gunnar på veteranorienteringen och frågar honom om han hört talas om vad som kan hända om man plockar in ljung. Det betyder död för någon i släkten och fattigdom för dig själv. Ljung skulle jag aldrig plocka säger han med ett skratt. När jag kommer hem googlar jag och mycket riktigt kan jag läsa om ljungens hemska kraft i gammal folktro. Nu undrar jag varför det har blivit så men främst undrar jag över min känsla att det är nog inte värt att ta in några kvistar. Tänk vad skrock och gammal tro kan inverka på människors liv. Att jag överhuvud taget tvekar inför ljungplockning kan ge en förståelse för hur starka krafter det finns i sedvänjor.

Klokord från min gamla anteckningsbok
I sommar skall jag rensa ogräs och jordförbättra utvändigt och invändigt. Jag skall rensa bort det invärtes ogräset såsom ilska, och känsla av att vara förorättad. Det skall bort för det tar energi.