Intressant möte

Min bror Lasse ringde och sa att en av hans bekanta hade lite röjningsjobb och undrade om jag kanske visste någon flykting som ville ha jobb. Så stod jag i andra ändan av Gravlången och hälsade på min gamla klasskamrat Erney. Vi hade inte setts på 57 år då vi började första klass. Jag var då lite förtjust i Erney och har fortfarande kvar min poesibok där han skrivit. -Kom och köp lotter högsta vinsten är Österbergs dotter. Vilken lycka när detta hände. Erney försvann snart från vår klass och skola då han flyttades direkt till tredje klass. Sedan har jag inget minne av att jag träffat honom.
Jag berättar att jag sålt min sommarstuga i norra Gravlången förra året. Att jag bor i en lägenhet i Vänersborg och att mycket av min tid går åt till orientering och ideella engagemang. Själv bor han tydligen i en urflott villa i Långedrag med utsikt över havet och hamninloppet. Uppe i Gravlången har han sin sommarstuga och har även köpt på sig flera fastigheter med skog och tillhörande hus. Han visar oss runt i skogen och de små smultronställena han fixat till vid sjökanten. Vi är födda på samma dag. Jag vet det för min bror var bjuden på hans 50-års kalas som krockade med min fest. Han jobbar fortfarande som kirurg uppe i Trondheim.
Så står vi där med våra olika liv. Han kan inte förstå att jag sålde min stuga. Den gjorde väl inte ont att ha den även om du inte behöver den just nu säger han. En tanke far genom mitt huvud att jag inte vill vara ägd av tingen. Detta är inget jag säger då jag känner att detta inte är hans filosofi. Jag kan inte fatta att han skaffar allt detta. När skall han hinna njuta av det? Vilken tur att jag är gift med Lasse som har samma synsätt på livet och vad som är viktigt. Jag tror både Erney och jag kände att vi inte vi inte har samma mål i livet.