Jag lärde känna Per i samband med att jag engagerade mig i Röda Korset när jag gick i pension. Han var en av volontärarbetarna ute på Restad Gård. Nu möter jag honom ute på stan och förhör mig om hans engagemang idag. Han berättar att han nu är på akuten på NÄL. Röda Korset har folk där som går runt och pratar med de som väntar. Många är ensamma och det blir en tillsynes hopplös väntan ibland. Han söker även upp de som väntar i undersökningsrum och hör efter om de behöver någonting. Jag väntade själv där tillsammans med min mor under sen kväll påsken förra året. Hopplös väntan! Jag gick runt i korridorerna och hittade några tidningar och fick också tiggt till mig en penna så vi kunde lösa korsord. Min telefon höll på att ladda ur som tur var hittade jag en kille som laddade sin telefon och fick låna hans laddare. Jag var så kaffesugen och lite småhungrig. Inget fanns att köpa. Jag träffade på en ambulanssköterska som jag kände från orienteringen som kunde fixa lite kaffe till oss. Jag förstår därför verkligen vilken nytta Per kan göra. Tänk de som sitter alldeles själva och inte fått med sig någonting. Då tänker jag också att en del personer bara gnäller och att en del personer verkligen engagerar sig så som Per gör. Några kvällar varje vecka finns han på akuten som ett stöd för sina medmänniskor helt utan någon ersättning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar