Uteliggare

Jag befinner mig i TV och telefonaffären på gågatan i Vänersborg. Det finns en kund vid disken. Jag hör hur han pratar men inte vad de säger. Äntligen är de klara och Lasse går fram för att efterhöra om affären kan hjälpa oss. Mannen som fått hjälp står kvar med två telefoner av äldre modell. En är en liten, liten Nokiatelefon. Omsorgsfullt stoppar han ner dem båda i en stor stickad tumvante. Det var ett speciellt telefonfodral du har säger jag. Man måste vara rädd om sina grejer säger han. Mannen har mycket kläder på sig i värmen. Det ser ut som var ett tag sedan de var rena. Vidare har han några gamla plastkassar med grejer, dubbla glasögon och en stor mössa över ett långt tovigt hår. Lennart (expediten) är en vänlig och god man säger han. Det är viktigt med vänlighet fortsätter han. Två av busschaufförerna som kör buss är vänliga personer. Jag vill bara åka med dem då jag hör hur vänliga de är mot alla människor. Då blir jag glad. Ibland kör de till så konstiga ställen dit jag inte alls skall. Men det är kanske bra. Jag får se bygden. Det är viktigt med godhet säger han till avsked.
Det var ett märkligt möte!